En ny agilityhund har startat sin karriär
Fixa, mitt lilla yrväder men ack så stabil, har redan hunnit med att starta på fem officiella tävlingar och gjort det med både bu och Bravu. Mestadels har hon gått "som en klocka" och jag har fått en riktigt go start i agilityn med denna lilla snörpa. Hon går, till skillnad mot Chili, långsamt när hon behöver tänka och detta har nog hjälpt henne att ladda batterierna i benen också. För snabbast i stan - det är hon inte. Men med tiden verkar det som att tassarna har växlat upp...
Första tävlingen gick i Vårgårda , Tångahallen, i slutet av april. Där tyckte hon att det var lite konstigt med alla människor högt uppe på läktarna som ropade och applåderade. Efter första hindret stannade hon och kikade upp på folket och undrade vad alla gjorde egentligen, sedan kubbade hon på och missade en nedfart på balansen. Andra agilityklassen diskade vi oss men någon snörplig miss, men hon gick bra och så gott hon kunde.
I hopploppen var hon lite mer med på noterna och kubbade på lite bättre, lyssnade väl och sprang in sina första två pinnar =) Heja liten FixaFrasse! Över lag var jag allt bra nöjd med hennes officiella debut.
Se hopploppen här:
Andra tävlingen gjorde vi i Halmstad.
I ett agilitylopp kom hon på en 6e plats och fick sin första agilitypinne.0 fel.
I ett annat agilitylopp gick hon felfritt, förutom att hon lämnade gungan lite snett tyckte domaren. Fem fel. Den klassen kan man se här https://youtu.be/ZWZaujGBJ0I
I första hoppklassen slarvade hon i slutet av slalom och sedan satte jag fart på mig själv för att peppa henne till att springa snabbare resten av banan. Disk. Det loppet finns här https://youtu.be/urjSDH25FVc
I andra hoppklassen drog vi på oss en vägran, annars fint. 5 fel.
I första hoppklassen slarvade hon i slutet av slalom och sedan satte jag fart på mig själv för att peppa henne till att springa snabbare resten av banan. Disk. Det loppet finns här https://youtu.be/urjSDH25FVc
I andra hoppklassen drog vi på oss en vägran, annars fint. 5 fel.
Under tredje tävlingen, som gick i Kallebäck, kammade vi hem en vinst i agilityklass 1 samt en andraplats i hoppklass 1. Nu började det kännas som att hon var taggad på agility och mig innan vi gick in på startlinjen. Härlig känsla med lite jävlaranamma!
Fjärde tävlingen gick under Guldagilityn i Kalmar juli 2015. En helg som jag minns med många hundvänner, och som riktigt het, en helg med ett väder som inte var av svensk natur. Det var så olidligt varmt och gassande sol så ibland undrade vi alla vad vi sysslade med.. men med rätt uppladdning och en skön inställning till livet lyckades vi ta vår tredje pinne i agilityklass 1 och flyttade därmed upp oss i tvåan. Här ser ni delar av det loppet https://youtu.be/E3Ad5JFDz0A
Agilityklassen dag 1: en rivning.
Hoppklassen dag 1: en rivning.
Agilityklassen dag 2: loppet jag skrev om ovan, felfritt och pinne.
Hoppklassen dag 2: en rivning.
Hoppklassen dag 2: en rivning.
Agilityklassen dag 3: två vägran.
Hoppklassen dag 3: Disk, men en bra sådan =)
Hoppklassen dag 4: felfritt men 2 hundradelar efter pinnplats!
Femte tävlingen gick i Strömstad och det var i förrgår. Den gick på Skee Idrottsplats och var en härlig tävling med vind och massa sol. Fixa sprang fyra klasser, två i vardera klass 2.
Första hopploppet hade vi för yviga svängar och drog på oss två vägran, men farten känns som att den kommer smygandes..
Agilityloppet gick hon så förbannat vackert att jag fick rysningar i målgången - sedan hör jag i högtalaren att Fixa rev sista hindret, men hade klart snabbaste tiden. Bajs! Nya tag bara.
Andra hopploppet sprang vi fort och felfritt och vann! Första pinnen i hoppklass 2.
Sista loppet som var agility satte vi banne mig nästan perfekt det också - bortsett från att jag stressade av henne från balansen och vi fick en femma på nedfarten som tredje sista hinder innan mål. Tro på faan att jag blev lack på mig själv. Fixa skötte sig galant även denna tävling! Lilla bruden, du är en riktigt liten fin tjej <3
Pinnar på varenda tävling hittills - duktig lilla Fixa!
En hund som känns svår men ändå lätt?
Så var det nu ett bra tag sedan jag skrev något här igen. Jag har svårt att få tummen ur och sätta mig ner och sammanfatta vad vi gör och hur det går. Nu ska jag dock ta och dokumentera hur Easys vallningsstart i livet har gått:
När Easy blev 11 månader började vi vår första vallkurs hos Henrik Nilsson i Nygård. Som första moment fick hon gå/springa lös utanför en fålla med ca 8 djur, där också jag och Henrik befann oss. Vi kikade på hur hennes intresse och temperament var mot djuren, samt om hon lyssnade på mig som förare. Visst hade hon stort intresse för de ulliga djuren, och ögonen såg ut som att de lös av spänning. Men trots några osäkra rusningar och ett lite osäkert läggande kändes första träningstillfället bra. Åkte hem med tro och hopp om en fin vallhund i min hand.
Andra och tredje tillfället gjorde vi ungefär på samma sätt, men fållan blev större och jag tränade till oss ett rejält Ligg-kommando till andra gången. Hade bara låtit Easy vara valp fram tills nu och endast tränat på att vara hund i vardagen, sitta tyst och lugn när jag tränat Fixa i agilityn samt låtit hennes lilla kropp få utvecklas i sin egen takt innan vi satt igång med någon träning. Nu när läggandet kändes bra kändes det helt klart mycket tryggare att släppa ut henne på lösa får.
Jag la henne ner och gick ihop med Henrik bort till fåren, var beredd med långpiskan om hon skulle rusa på fåren när jag släppte henne. Jag kallade lätt på henne och hon satte fart rakt emot oss - "här kommer ett bowlingklot" sa Henrik och kavlade upp ärmarna. När Easy började närma sig djuren och oss hötte vi bara med piskan i luften och som om hon varit med om det tidigare, vek hon av med både huvud och kropp ut i en rätt så kontrollerad cirkel runt djuren. Härlig känsla. Fjärde och femte kurstillfället harvade vi på med att försöka få henne i rätt sinnesstämning runt djuren, gick omkring med dem och berömde rätt attityd.
Innan kursavslutningen hos Henrik åkte jag, Easy och Fixa upp till Skinnskatteberg ihop med kennelmor Petra och alla Easys kullsyskon + ett par till hundar från kennel Palatirs. Där var vi och tränade vallning i 4 dagar för Peter Nilsson, en intruktör helt i min smak. Han fick både mig och Easy att känna oss trygga och lugna med fåren, fick mig att läsa både min hund och fåren bättre och berömde oss för vårt jobb inne i hagen. Peter hade tidigare Easys farfar Ville och tävlade med, och han verkade gilla Easys sätt med fåren. Han trodde hon skulle bli en duktig fösare sa han =)
Peter intruerar oss och får oss att lyda som vallhundar på VM-mattan =P
Gunilla, Camilla, Lasse, Marie och Peter i diskussion i stormen.
Robin, Petra och Lasse.
Från vänster: Bella, Easy, Isa, Smuman och Valle.
Söta Easy spanar in fåren.
Blåste mest hela tiden, men annars helt ok väder.
En härlig känsla med lugn hund och lugna djur.
En kurs som jag var mycket nöjd med och hoppas på att gå igen, med trevligt sällskap, bästa möjliga boende och trygg och rolig instruktör.
Väl hemma till kursavslutningen hos Henrik kände jag mig peppad och ville visa att jag fått med mig en go känsla och en lyhörd hund. Tyvärr blev vi sågade och han tyckte inte att jag skulle träna vallning på detta viset. Så är det väl inom alla grenar, att det finns massa olika sätt att träna samma sak på. Så nu får jag leta efter folk i närheten här hemma som får hjälpa oss vidare härifrån.
