Fortsätta blogga?
Tja, så här i sorgens tid har det inte blivit något bloggande alls för min del i princip. Har funderat på att lägga ner den här bloggen för det känns som det här är min och Chilis blogg, och nu när jag inte längre har henne kvar känns det som sorgligt att skriva här. Känns tomt och ledsamt... men så tänker jag samtidigt att det är ju Chili som givit mig allt jag har att tacka för i hundträningsvärlden, och det blir som att lägga locket på brunnen för mig och Chili om jag avslutar denna sällan lästa blogg, men jag fortsätter för Dig, för mig och för oss!! <3 Att vår historia får leva kvar och fortsätta genom nästkommande hundar, men Du kommer alltid att vara min nummer ETT, finaste, vackraste och tappra lilla tös! <3
En stor stjärna dör och en ny liten föds...
"Chili har och kommer alltid vara en del av mig för allt vi gått igenom. Hon var och är mitt allra största stöd i livet. Jag behövde henne. Jag behövde tryggheten, värmen, glädjen och styrkan. Jag behövde hennes lugn och påhittiga busstreck. Hon var min klippa i stormen som lät mig ta skydd, lät mig borra ner hela mitt ansikte i hennes mjuka päls. Hennes okomplicerade och icke-dömande närvaro. Ord var överflödiga: en rörelse, en suck och hon kom dit, eller så gav hon mig den där blicken. Blicken som säger mer än ord någonsin kan beskriva. Den vars ögon ser det osynliga, vars hjärta hör mitt egna. Hon kom och la sig hos mig, denna mjuka, vänliga Blomma och bara andades. För mig, för oss. Chilis bortgång har berört många, men slog totalt undan benen på mig. Men ödet har fortfarande planer.."
Den 28 mars 2014, vid Nääs, på en filt i solen, med hela familjen samlad runt omkring sig, efter bollek och letande med rikliga belöningar i det höga gräset i form av nykokt julskinka, fotografering, pussande, klappande och kelande i panik och ångest från vår sida fick du somna in, Älskade Saknade Du fattas oss!!!
Två veckor efter att Chili fick somna in, mitt i den mörkaste och mest tomma tid i mitt liv någonsin, fick jag plötsligt en känsla av att kolla bakåt i Chilis gener, på hennes pappas sida. Jag vet inte varför eller varför det slog mig just denna kväll, men något sa till mig att leta efter något...rätt som det är har jag en annons i min hand. En annons om planerad parning under 2014 på en dotterdotter till Swippo. Jag sökte upp båda hundarnas ägare, letade reda på tävlingsmeriter och kontrollerade SVAK, kollade på bilder och läste både röntgensvar, gentester och egenskaper. Jag ringde samma kväll både hanhundsägaren och kennelägaren som hade tiken. Svaren gjorde mig lång i ansiktet och varm om kinderna. Hur kunde allt stämma så bra..? Hur kunde allt vara så lätt..? Jag ville egentligen inte ha en ny hund så här tätt inpå, men när ödet levererar är det svårt att inte följa med...
Båda hundarna hade utseende, temperament, tävlingsmeriter, kroppsbyggnad, och djurkänsla såsom jag vill att en Border Collie för mig ska ha. Och så var tiken släkt med Chili. Jag frågade när planerad parning skulle bli och fick till svar att den var redan gjord, att den kom snabbare än de hade tänkt sig. Hundarna parades kvällen 27 och fm 28 mars 2014. Samma dag som Chili somnade in... jag rös i hela kroppen. Jag frågade om det skulle ta sig, när beräknades valparna isf vara leveransklara? Fick till svar helgen v30 - samma dag jag redan var planerad för semester från jobbet. VARSÅGOD liksom. Ok, jag ville ha en tik isf, och jag undrade hur många det var på kö - bara en än så länge. Jag satte upp mig i förhoppning om att det skulle komma fler än en tik då Petra ville spara en själv, och i förhoppning om att det skulle kännas bra när jag skulle hälsa på kenneln i Värmland, nämligen Lovely Palantirs. Valparna föddes 23 maj och ut kommer 5 - FEM tikar och en hane. Tro mig att min haka blev längre för varje rätt. Och där var hon, mitt lilla nya monster, en liten svart tik, fint tecknad och hade en stämpel på magen: "Jenny Berndtssons". Typ.
Här har ni henne: "Easy" (Lovely Palantirs Blinka).
Farväl du vackraste Blomma! <3
Cancer.... 7,5 år gammal fick du bli... min Älskade Chili!!!
Se hyllningsfilmen här:
Några agilitylopp till arkivet
Chili klass 3 i Halmstad hösten 2013:
Internationellt i Tångahallen
I helgen var Chili och jag med på en internationell agilitytävling i Tångahallen, Vårgårda. Stora startfält och tävlande från andra länder. Kluriga, men roliga, banor som vi tog oss igenom utan större svårigheter - förutom en samling plockepinn efter varje lopp. Kanske vi skulle tränat på 65 cm-hinder ett par veckor innan så Chili fick chans att träna på hur hon skulle ta sig över dessa höga hinder utan att riva... Inte så sjysst av mig kanske, men jag tänker ju alltid på att försöka skona Chili så gott det går, och därav bl.a. träna på 55 cm-hinder.
Jaja, jag får ändå säga att helgen har varit toppenrolig. Vi har haft fint väder, träffat många trevliga vänner och bekanta och Chili och jag har haft quality time! OCH, alla kontaktfält satt som de skulle och Chili var med mig i alla lopp med fullt fokus. Gott samarbete alla banorna igenom.
Jaja, jag får ändå säga att helgen har varit toppenrolig. Vi har haft fint väder, träffat många trevliga vänner och bekanta och Chili och jag har haft quality time! OCH, alla kontaktfält satt som de skulle och Chili var med mig i alla lopp med fullt fokus. Gott samarbete alla banorna igenom.
Duktiga, älskade hund gjorde comeback(inoff.) i Uddevalla
Nu har jag äntligen en nöjd och glad träningshund igen. En underbar hund kräver att få sitt liv berikat med det den gillar bäst: sällskap, bollar och AGILITY!!! Trodde jag Aldrig. Men skam den som ger sig. Med en extrem vilja, arbetslust och rätt rehabilitering har vi nu kommit så långt igen så att Chili startat tre inofficiella lopp i agility. Detta skedde i Uddevalla i helgen som gick. Ingen är nog gladare än jag, tja, förutom Chili då =)
Inte nog med att tassen höll, vi vann två av tre lopp också! Två klanderfria lopp med fina kontaktfält och inte en vurpa av varken matte eller hund trots lervällingen på plan. Tredje loppet gick också perfekt men när man är så snabb som Chili är i slalom, är det inte lätt att få fäste alltid. Hon gled förbi en pinne trots fullt försök till att bromsa upp för att klara det. Fina, glada, duktiga Chili =) Ett par fodersäckar, kampleksak, några tuggben och hundgodis som vinst gjorde att vi kammade hem både anmälningsavgift och lite till =p
Tyvärr.... :´-(
...tyvärr tyvärr. Så sorgligt det känns nu när vi inte klarade vp i tid... Var i Karlskoga i helgen och testade både lördag och söndag, men icke. Det ville sig inte på hämten av någon underlig anledning. Jag skickade henne vänster - hennes allra bästa sida, båda dagarna, men bägge gångerna skar hon framför fåren och ville gå upp på höger sida bakom dem. Efter detta tappade nog både jag och Chili fokus och för min del försvann även tålamodet. Söndagen kom vi så långt som genom fösningsgrindarna men därefter tappade vi dem springades bort mot fållan med restena av fåren i...
Hem åkte vi, och några tårar fällde jag allt. Så mycket tid och jobb jag lagt ner bakom hennes vallning med en framtidstanke på en valpkull någon gång för att spara en hund efter henne att köra agility med. Verkar dock som att den drömmen nu förblir just endast en dröm...
Hem åkte vi, och några tårar fällde jag allt. Så mycket tid och jobb jag lagt ner bakom hennes vallning med en framtidstanke på en valpkull någon gång för att spara en hund efter henne att köra agility med. Verkar dock som att den drömmen nu förblir just endast en dröm...
Bara vallning för hela slanten...
Fy tusan för vallhundsprovet. Jag är så himla nervös för det är så mycket som står på spel nu. Som det känns kan jag inte påverka så mycket, förutom själva provet... Knappt en månad kvar till beräknad nedkomst av vårt lill* nya tillskott, och om bara två veckor ska vi göra vp:t. Vad som helst kan hända. Om bebisen kommer tidigare kan jag inte göra vp:t och hoppas då på att kanske någon annan kan göra det åt mig, men den chansen är minimal. Boende för provet är bokat. Hoppas verkligen inte att nervositeten kan påskynda en förlossning bara, för då lär jag föda snaaart! Chili löper vanligtvis i mitten av augusti, i samma veva som vår unge ska anlända. Hon måste då ha klarat vp:t och fått det registrerat samt ögonlysts i år igen inför parningen som i så fall äger rum i slutet av augusti. Lyckas vi inte med vp:t eller att parningen inte ger något resultat står jag för beslutet att inte para henne till våren, då hon nu precis fyllt 6 år och det inte känns rätt att para en hund för första gången senare än så här. I så fall blir jag utan valp efter henne och det vore riktigt riktigt tråkigt. Har haft detta som mål för mitt lilla ess någon gång, så nu ett år efter hennes senruptur hoppas jag innerligt på att vi lyckas med våra planer... usch vad nervös jag är!!!
Här kommer iaf lite bilder från både från Fykan i sommar samt i fårhagen när Sofie, Vilja och Moss var och sällskapade oss härom helgen:
Fokus i hagen nowadays...
Några gånger i veckan tränar vi nu vallning med fokus på VP så småningom. Vi bara SKA klara det där provet, oavsett hur mycket arbete som krävs. Det här är mitt största mål nu med Chili sedan landslagsdrömmarna i agilityn gick i kras. Så snälla alla, håll tummar och tassar nu så belönas vi med en valp sedan.
Chili gjorde comback i Höör
http://www.youtube.com/watch?v=Bf2JhZm4LM0&feature=youtu.be
Gå in och kolla vilket glatt par som startade som föråkare innan ett hopplopp i klass ett härom helgen =P
Gå in och kolla vilket glatt par som startade som föråkare innan ett hopplopp i klass ett härom helgen =P
Guess who´s back?
Två gånger senaste veckan har Chili fått springa lite lätt på låga hinder på agilityplan, hoppat däcket, sprungit med stora ögon av glädje över balansbom och gunga samt kört sitt älskade slalom =)
Och ingen hälta efter detta, kan knappt tro att det är sant. Hon kommer iaf få lattja runt bland hindren igen och drömma sig tillbaka till hennes topptid i agilityn!
Och inte nog med det, igår gick vi in i fårhagen igen som vi inte varit i sedan 7 månader tillbaka... Det fick bli koppel på när vi gick in i hagen och första ligg-kommandot var svårt att lyssna på tydligen. Hon vibrerade i hela kroppen och tungan hängde långt nere vid knäna. Krypandes, smygandes och i nästa sekund upp på benen och flytta en hotfull bagge. Modet finns kvar än och viljan att arbeta är starkare än på länge!
Ett härligt, glädjefyllt och livligt återseende med mina vallningsvänner i Hemsjö samt deras ulliga åringar blev det. Trots att Chilis hjärna vart helt slut efter bara 20 min var vi mycket nöjda över vår lilla insats. Jag kunde efter 5 min koppla lös henne och styra henne någorlunda. Inga tjuvrus men dock lite väl mycket fart och spring i benen. Jag skrattade tyst för mig själv och njöt av vad jag såg. Chili kom ihåg hur man gjorde och satte stor press på ett får som hela tiden försökte hota henne att gå väck. Duktiga lilla toka!
Hoppas på en kommande grön vår i hagarna och i slutändan ett VP och en liten kull med ljuvliga agility-b.c:s...... Vi längtar så tillbaka!!!
Och ingen hälta efter detta, kan knappt tro att det är sant. Hon kommer iaf få lattja runt bland hindren igen och drömma sig tillbaka till hennes topptid i agilityn!
Och inte nog med det, igår gick vi in i fårhagen igen som vi inte varit i sedan 7 månader tillbaka... Det fick bli koppel på när vi gick in i hagen och första ligg-kommandot var svårt att lyssna på tydligen. Hon vibrerade i hela kroppen och tungan hängde långt nere vid knäna. Krypandes, smygandes och i nästa sekund upp på benen och flytta en hotfull bagge. Modet finns kvar än och viljan att arbeta är starkare än på länge!
Ett härligt, glädjefyllt och livligt återseende med mina vallningsvänner i Hemsjö samt deras ulliga åringar blev det. Trots att Chilis hjärna vart helt slut efter bara 20 min var vi mycket nöjda över vår lilla insats. Jag kunde efter 5 min koppla lös henne och styra henne någorlunda. Inga tjuvrus men dock lite väl mycket fart och spring i benen. Jag skrattade tyst för mig själv och njöt av vad jag såg. Chili kom ihåg hur man gjorde och satte stor press på ett får som hela tiden försökte hota henne att gå väck. Duktiga lilla toka!
Hoppas på en kommande grön vår i hagarna och i slutändan ett VP och en liten kull med ljuvliga agility-b.c:s...... Vi längtar så tillbaka!!!
Fykan mars 2012
Micke, pappa, Chili och jag packade in lite smått i bilen och drog iväg i lördags på en helgutflykt till Fykan. Där ute var det alldeles tyst och lugnt, hörde bara en mås eller två och mötte bara en människa med hennes hund ute på berget. Lördagens väder var mestadels grått men under kvällen sprack det upp och söndagen bjöd på mycket finare väder i sol. Chili verkade inte alls brydd om lördagens gråa väder och vind. Rätt som det var försvann hon bakom en bergsknalle på väg hem från Trollvik, och bakom krönet kom hon simmandes i bergets egna lilla sötvattensjö - i sinn nya täcke! Toka. Det var tydligen skönt för hon ville i igen efteråt, finns på film nedan.
http://www.youtube.com/watch?v=kqbTPDcvimA&feature=youtu.be
Chili trivs ute bland klipporna. Vi tänker på Arro.
Micke och pappas lördagsarbete bestod av att slipa och skrubba båten. Sjöbodsgolvet blev blått men vad gör väl det? Tur det finns gott om springor i golvet så det var bara att hissa upp vatten från viken och skölja rent. Chili och jag höll mest liv i kakelugnen för att hålla nedervåningen varm och vi tog några promenader, både bort till Trollvik och till Stenvik för att se om vi hittade något värt att ta hand om. Jag hade bara en uppgift jag ville få avklarad under helgen...
...en fin och slät gravsten till familjens lille prins. Nu ska den bara graveras också <3
Båtmotorn fick sig också lite omvårdnad.
Söndagens väder var betydligt skönare. Vi vaknade halv sju till den blå himlen och jag var snabbt uppe och ställde fram frukosten. Pappa var lite morgonseg så det blev till att jaga upp honom med blåslampa denna dag. Efter frukosten gick pappa ner till sjöboden och fortsatte arbetet med båten. Micke gick ut på klipporna och drog några kast men fick tyvärr ingen firre på kroken. Chili och jag gick ut i morgondiset och lät solens vårstrålar värma våra ansikten. Jag samlade fina snäckor och stenar och nynnade hela tiden på en för mig nu mer speciellt låt med Ledin: En dag på stranden. Någon tår eller två rullade nedför mina kinder men jag njöt även för honom denna härliga morgon på vårt kära Fykan.
http://www.youtube.com/watch?v=kqbTPDcvimA&feature=youtu.be
Chili trivs ute bland klipporna. Vi tänker på Arro.
Micke och pappas lördagsarbete bestod av att slipa och skrubba båten. Sjöbodsgolvet blev blått men vad gör väl det? Tur det finns gott om springor i golvet så det var bara att hissa upp vatten från viken och skölja rent. Chili och jag höll mest liv i kakelugnen för att hålla nedervåningen varm och vi tog några promenader, både bort till Trollvik och till Stenvik för att se om vi hittade något värt att ta hand om. Jag hade bara en uppgift jag ville få avklarad under helgen...
...en fin och slät gravsten till familjens lille prins. Nu ska den bara graveras också <3
Båtmotorn fick sig också lite omvårdnad.
Söndagens väder var betydligt skönare. Vi vaknade halv sju till den blå himlen och jag var snabbt uppe och ställde fram frukosten. Pappa var lite morgonseg så det blev till att jaga upp honom med blåslampa denna dag. Efter frukosten gick pappa ner till sjöboden och fortsatte arbetet med båten. Micke gick ut på klipporna och drog några kast men fick tyvärr ingen firre på kroken. Chili och jag gick ut i morgondiset och lät solens vårstrålar värma våra ansikten. Jag samlade fina snäckor och stenar och nynnade hela tiden på en för mig nu mer speciellt låt med Ledin: En dag på stranden. Någon tår eller två rullade nedför mina kinder men jag njöt även för honom denna härliga morgon på vårt kära Fykan.
Uppdatering rehab.
Äntligen!!! Chili blev väldigt glad när hon förstod vad som var på G... I torsdags var det drygt 12 veckor sedan hon skadade tån och efter lång konvalecens, många tycksår och många tårar, fick hon äntligen simma igen.
En mycket nöjd Chili i plurret!
Efter en påbörjan på rehab i treadmill och därefter så oplanerat nog ett löp på tre veckor är det nu dags att få köra igång lite lätt med simningen på jobbet(Blå Stjärnan Gbg). Sandy, sjukgymnasten, som noggrant följt oss i vår återhämtning gick igenom Chili i onsdags och Chili fick också gå i TM för att visa hur hon nu rörde sig. Lederna var inte längre så stela och senan kändes betydligt starkare. Skönt. Vi mätte nu hennes muskelomfång runt lår och runt "vadmuskler" för att kunna följa upp och se att det går åt rätt håll i träningen.
Se, nu börjar det se fint ut.
Från att ha sett ut så här:
Luftning av tassen 3-4 veckor efter skadetillfället.
Se filmsnuttar av Chilis tråkigaste del av livet:
2011-08-25: http://www.youtube.com/watch?v=xI-PbjcqKxM
2011-09-20: http://www.youtube.com/watch?v=ESmDYVUIei4
2011-10-12: http://www.youtube.com/watch?v=CQCjnz0wj14 (treadmill)
2011-10-13: http://www.youtube.com/watch?v=O1moNQ5PdWk
2011-10-18: http://www.youtube.com/watch?v=oozHLzvIUOQ
2011-10-23: http://www.youtube.com/watch?v=eHxyP3QzOtk
2011-10-30: http://www.youtube.com/watch?v=W94MO1O-3mg (första gången hon spårat e. skadan m. skena)
2011-11-01: http://www.youtube.com/watch?v=nLnwecdlwJk
2011-11-06: http://www.youtube.com/watch?v=F2BTVUEun_Q
2011-11-24: http://www.youtube.com/watch?v=V_Imc5kYG9A (snart ska vi simma!)
2011-11-24: http://www.youtube.com/watch?v=Svi-WQLr3nY (första simträningen)
En mycket nöjd Chili i plurret!
Efter en påbörjan på rehab i treadmill och därefter så oplanerat nog ett löp på tre veckor är det nu dags att få köra igång lite lätt med simningen på jobbet(Blå Stjärnan Gbg). Sandy, sjukgymnasten, som noggrant följt oss i vår återhämtning gick igenom Chili i onsdags och Chili fick också gå i TM för att visa hur hon nu rörde sig. Lederna var inte längre så stela och senan kändes betydligt starkare. Skönt. Vi mätte nu hennes muskelomfång runt lår och runt "vadmuskler" för att kunna följa upp och se att det går åt rätt håll i träningen.
Se, nu börjar det se fint ut.
Från att ha sett ut så här:
Luftning av tassen 3-4 veckor efter skadetillfället.
Se filmsnuttar av Chilis tråkigaste del av livet:
2011-08-25: http://www.youtube.com/watch?v=xI-PbjcqKxM
2011-09-20: http://www.youtube.com/watch?v=ESmDYVUIei4
2011-10-12: http://www.youtube.com/watch?v=CQCjnz0wj14 (treadmill)
2011-10-13: http://www.youtube.com/watch?v=O1moNQ5PdWk
2011-10-18: http://www.youtube.com/watch?v=oozHLzvIUOQ
2011-10-23: http://www.youtube.com/watch?v=eHxyP3QzOtk
2011-10-30: http://www.youtube.com/watch?v=W94MO1O-3mg (första gången hon spårat e. skadan m. skena)
2011-11-01: http://www.youtube.com/watch?v=nLnwecdlwJk
2011-11-06: http://www.youtube.com/watch?v=F2BTVUEun_Q
2011-11-24: http://www.youtube.com/watch?v=V_Imc5kYG9A (snart ska vi simma!)
2011-11-24: http://www.youtube.com/watch?v=Svi-WQLr3nY (första simträningen)
Chili nästan fri från skenan.
Nu har snart tio veckor gått sedan Chili skadade sig så illa att hon aldrig igen får tävla agility...
Detta var den absolut värsta skadan som kunde hända henne. Laget får vår del är finito - tack för dessa åren, goa lagkamrater! Likaså är tävling individuellt blott en dröm. Alla dessa härliga år i sol och stekheta dagar på både Gotland och i Bjuv. Alla kalla ridhustävlingar som man ändå tyckt vara värt den glädjen man fick i utbyte. Träning i regn och rusk med lerig hund men fortfarande var det lika roligt! Farväl agilityvärlden! Ses igen om ett par år...
Just nu är det full koncentration på att inte dra i kopplet då detta kan dra upp skadan igen. Nu är det satsning på kontrollerad träning i Treadmill och i bassäng som gäller några månader:
http://www.youtube.com/watch?v=GXAzQxVqyvohttp://www.youtube.com/watch?v=GXAzQxVqyvo
Musklerna i det skadade benet har tynat bort och hennes kropp är lite längre lika stark och välbalanserad, så nu är återhämtningen över lag det viktigaste i vår vardag. Återhämtning med sikte på VallhundsProvet......
Detta var den absolut värsta skadan som kunde hända henne. Laget får vår del är finito - tack för dessa åren, goa lagkamrater! Likaså är tävling individuellt blott en dröm. Alla dessa härliga år i sol och stekheta dagar på både Gotland och i Bjuv. Alla kalla ridhustävlingar som man ändå tyckt vara värt den glädjen man fick i utbyte. Träning i regn och rusk med lerig hund men fortfarande var det lika roligt! Farväl agilityvärlden! Ses igen om ett par år...
Just nu är det full koncentration på att inte dra i kopplet då detta kan dra upp skadan igen. Nu är det satsning på kontrollerad träning i Treadmill och i bassäng som gäller några månader:
http://www.youtube.com/watch?v=GXAzQxVqyvohttp://www.youtube.com/watch?v=GXAzQxVqyvo
Musklerna i det skadade benet har tynat bort och hennes kropp är lite längre lika stark och välbalanserad, så nu är återhämtningen över lag det viktigaste i vår vardag. Återhämtning med sikte på VallhundsProvet......
Tre veckor gips och ett nöt på släpp
Så har två veckor gått med strikt vila och koppelpromenader. Det här var inte alls roligt. Redan efter en vecka kröp det i kroppen på henne, men nu gör det inte bara det längre, nu ser hon ibland ut som ett nötdjur på betessläppp. Rätt som det är kan hon göra ett bocksprång mitt i stillastående. Hon blir frustrerad att jag inte vill kampa med kopplet ute och blir ledsen när jag säger till henne att vara lugn(vilket är nästan hela tiden).
På nätterna sover hon i alla fall och som tur är har hon haft sällskap under veckan som gick av Sofie, Vilja och Moss som har bott här hos oss. I helgen på Fykan fick hon också sällskap av Vilja och det har nog gjort gott för henne, att bara ha något annat att tänka på.
Frukost vid 7 nere vid sjöboden.
Chili använder sitt ben bra trots gipset.
Man ska ha mycket kärlek när man är sjuk.
Det spritter i kroppen!
Vännerna bus.
På nätterna sover hon i alla fall och som tur är har hon haft sällskap under veckan som gick av Sofie, Vilja och Moss som har bott här hos oss. I helgen på Fykan fick hon också sällskap av Vilja och det har nog gjort gott för henne, att bara ha något annat att tänka på.
Frukost vid 7 nere vid sjöboden.
Chili använder sitt ben bra trots gipset.
Man ska ha mycket kärlek när man är sjuk.
Det spritter i kroppen!
Vännerna bus.
Bandagebyte till gips en vecka...
När ortopeden undersökte Chili igår morse var senan värre skadad än den var i lördags. Jag har varit väldigt noggrann med stödbandage som varit hårt lindat men det räckte inte. Chili fick väldigt ont i tisdags kväll och ville bita av sig bandaget. På onsdag morgon gnydde hon och ville bita av sig en trampdyna, och då vill jag tillägga att Chili inte är en hund som visar att hon har ont så ofta.
Tån pekar fortfarande uppåt och det gör ont. Satte in starkare smärtlindring från och med igår morse. Innan Gustav gipsade hennes ben fick jag hjälp av vår sjukgymnast Sandy som gjorde en avgjutning av benet och tassen.
Denna avgjutning hämtas idag av en snubbe som ska tillverka en skena som vi ska byta till i slutet av nästa vecka. Jag hoppas allt jag har att det är okej för Chili att simtränas med skenan på, för hon komer bli deprimerad av att bara vara still, gå korta koppelpromenader och inte få leka...
I sju veckor kommer hon vara inlåst i benställningar av olika slag, och jag ser redan nu att hon har stor sorgsenhet i ögonen. Under natten till idag har hon varit orolig och gnytt. Stackars liten, jag känner mig så elak.
En vecka i taget... kanske blir det bra, kanske läker det inte alls som vi tänkt. Kanske blir operation med förkortning av senan om den inte läkt ihop ordentligt, kanske blir det tå-amputation. Tiden får utvisa.
Usch jag är så himla ledsen! Vad ska en border collie göra om den inte får arbeta igen? =´(
Tån pekar fortfarande uppåt och det gör ont. Satte in starkare smärtlindring från och med igår morse. Innan Gustav gipsade hennes ben fick jag hjälp av vår sjukgymnast Sandy som gjorde en avgjutning av benet och tassen.
Denna avgjutning hämtas idag av en snubbe som ska tillverka en skena som vi ska byta till i slutet av nästa vecka. Jag hoppas allt jag har att det är okej för Chili att simtränas med skenan på, för hon komer bli deprimerad av att bara vara still, gå korta koppelpromenader och inte få leka...
I sju veckor kommer hon vara inlåst i benställningar av olika slag, och jag ser redan nu att hon har stor sorgsenhet i ögonen. Under natten till idag har hon varit orolig och gnytt. Stackars liten, jag känner mig så elak.
En vecka i taget... kanske blir det bra, kanske läker det inte alls som vi tänkt. Kanske blir operation med förkortning av senan om den inte läkt ihop ordentligt, kanske blir det tå-amputation. Tiden får utvisa.
Usch jag är så himla ledsen! Vad ska en border collie göra om den inte får arbeta igen? =´(
Inte Chilis år i år
Fan, fan och fans skit!
Hejdå VP och hejdå valptankar... =´(
Min kära vän, vi ska ta oss igenom det här, tillsammans.
Hejdå VP och hejdå valptankar... =´(
Min kära vän, vi ska ta oss igenom det här, tillsammans.
Tre lopp från Falkenbrg
Hittade visst tre filmer som min käre sambo filmade när vi tävlade individuellt nere i Falkenberg för ett tag sedan. Klicka på länkarna och kolla om ni vill =) Det är faktiskt väldigt fina lopp, tyvärr alla med något fel dock.
Agilityklass 3
http://www.youtube.com/watch?v=hWp9zXzrSK4
Agilityklass 3
http://www.youtube.com/watch?v=4vsMabUDLdM
Hoppklass 3
http://www.youtube.com/watch?v=EEwP7T014gg
Agilityklass 3
http://www.youtube.com/watch?v=hWp9zXzrSK4
Agilityklass 3
http://www.youtube.com/watch?v=4vsMabUDLdM
Hoppklass 3
http://www.youtube.com/watch?v=EEwP7T014gg
Agility SM 2011
Så var det gjort. Mycket nerver. Trots att folk omkring mig var nervösa kände jag mig inte så nervös själv faktiskt. Tyvärr gjorde vi några minimala missar både med laget och indiviuellt så ingen placering för någon av oss. Tråkigt, hade väntat mig lite bättre resultat, men sånt é livet! Ladda om för SM 2012 och träna bättre, förhoppningsvis utan skador precis innan nästa SM osv... Men det var kul att ha varit med ett år iaf! Tack laget The Challengers för det gångna året - nu siktar vi redan på nästa!! =)
Rosa och Lowa
Hanna och Janis
Jag och Chili
Andreas och James
Hejarklacken
Ännu mera hejarklack
Micke och pappa
Pappa, jag och Agne
Rosa och Lowa
Hanna och Janis
Jag och Chili
Andreas och James
Hejarklacken
Ännu mera hejarklack
Micke och pappa
Pappa, jag och Agne
Vallningen artar sig...
Om ni fortfarande tror att Chili är kass på att valla tycker jag att ni ska ta er en ny titt på hennes teknik ;-) Nu hoppas jag att Kennel Sheepchaser blir stolta över vårt hårda arbete. Hoppas att valparna fortfarande finns med i planeringen för Chili i år........
http://www.youtube.com/watch?v=xrai-joWr1k
http://www.youtube.com/watch?v=uKkrND7d-kg
http://www.youtube.com/watch?v=VbnoQ1hmMGQ
http://www.youtube.com/watch?v=xrai-joWr1k
http://www.youtube.com/watch?v=uKkrND7d-kg
http://www.youtube.com/watch?v=VbnoQ1hmMGQ
