Saknade älskade Arro

 

 
If tears could build a stairway
and memories a lane
I'd walk right up to heaven
and bring you home again.
The farewell words were spoken
time to say good-bye
you were gone in a second
Sweet love, you know why.
My heart still aches in sadness
and secret tears still flow
what it really meant to loose you
no one will ever know.
But when I se your picture
you seem to smile and say
"Don't cry, I'm only sleeping
we will meet again some day".

Idag är Arros födelsedag <3

Du saknas mig älskade vän. Ingen är som du. Alla tankar till dig idag!!!
 
 
 
 
 
 
 
 
 

En del av mitt hjärta...

...kommer alltid slå för dig.
Du ska veta att jag saknar dig. Det finns känslor, som aldrig tar slut.
Du ska veta att jag inte glömt. Det finns bilder, som aldrig suddas ut.

Farväl älskade, saknade...


Vinterpromenad i min egna takt, härliga sol!


2012-01-24


2011-09-12


Strosandes på Fykan som han älskar.


Vackra, genomsnälla vän.




Mysiga, vänliga, rara favorit.


Älskad av hela familjen, mycket mer än du kan förstå.


Jag ska drömma om dig, i drömmarna ska vi ses igen min älskade Arro!!!

Prinsen och hans nya täcke


Aningens stark blixt, tycker Arro. Men han diggar sitt nya täcke, varmt och skönt nu när han gått ner i vikt och vintern börjar tränga sig genom pälsen. Min lille man, inte ska du väl frysa på ålderns höst! <3

ARRO 17 ÅR! (Årsmodell 1994, en mycket fin årgång)

Hurra hurra hurra!!! Arro, min barndomsvän, fyllde hela 17 år härom dagen. Närmare bestämt 20/9-11. Detta trodde vi aldrig för två år sedan då han fick någon släng av en hjärnblödning eller liknande och inte kunde gå. Sedan var det för ett år sedan då han varken åt eller drack och hade en otroligt lång och ihållande mag-tarmstörning och låg på dropp bredvid min säng i tre dagar. Och för nu två veckor sedan tillfrisknade han från ännu ett viktras och kroisk diarré efter ca två månaders tid.

Vår Kämpe!! <3


I morgonsolen på trappen på Fykan.


En kvällspromenad på bergen med min favorit.


Ett tag tränade faktiskt Arro också agility <3


Vi till och med tävlade någon gång =) Tro det eller ej men han kom på tredje plats =P


Arro jäklades med oss när Chili och jag tränade "rutan".


Myser på Fykan i ljumma sommarvindar.

Bästa hundarna!





Åka eller dra?

Ett videoklipp på mitt lilla lurvebarn: http://www.youtube.com/watch?v=URmHh0jURB4

Härom dagen tog Micke och jag en morgonpromenad ute i skogen. Vitt och härligt, vindtilla och otroligt frisk luft. Det var nog var vi alla fyra kände, Arro, Chili, Micke och jag. Planen var att som förra året Chili skulle dra Arro i pulkan, men denna gång ville Arro helst gå själv så han hoppade av hela tiden. Till slut var det till och med HAN som drog pulkan! Tom dock =P





Nu är det vinter igen!

Arro 16 år =)











Sjuk, men har inte tid!

För det första vill jag bara skriva:

JAG ÄLSKAR DIG ARRO!!!!! =)



Sedan är jag hemma från jobbet nu på grund av jobbig förkylning, och jag vill inget hellre än att träna själv och träna Blomman. Vi har vallat en hel del på sistonde, men det går inte så mycket framåt som jag vill... Min vän Maria Jäger tipsade mig om en vallhundsinstruktör som jag nog ska testa. Jag behöver verkligen få fart på det här nu om vi ska lyckas!!


Träning hos Jeanette hos Pax får =)

Liiite för bråttom...

Så där ja, bättre avstånd...

Arro lite tannalös!

Idag åkte Chili och Arro med mig till jobbet. Jag började klockan 12.00 men åkte in vid halv tio. Jag skulle nämligen dra ut en tand på min lille prins. Hans tänder är fina över lag, och jag borstar dom så ofta jag kommer ihåg det, men nu hade en inciciv blivit lite lös i underkäken och han har reagerat på när jag borstat över den tanden i typ två veckor. Jag tänkte som så att han i alla fall inte ska dö av blodförgiftning till följd av en dålig tand! Arro-ponken är snart 16 år, och det var inte för intet som jag svettades och var orolig över narkosen idag. Jag hade hoppats på att hans gamla kropp skulle bli slö av bara smärtis och lugnande, men icke! Han är en riktig viking min Arro.


Arro lite hög på smärtis och med en tand mindre.

Så min duktiga arbetskollega Elin fick äran att sätta kanylen på honom innan han skulle sövas... vilket var nervöst bara det, för han är lite svårstucken. Men med en enorm fingertoppskänsla satte hon den - skönt. Första momentet avklarat. Sedan bar jag iväg mitt lilla trötta knyte till tandsalen där snälla Josefine hjälpte mig att söva  honom och dra ut tanden. Jag höll vakande ögon över Arro hela tiden, och jag bara hoppades på att han inte skulle "falla ifån mig". Inte roligt att se min gamle vän ligga sövd och nästan se död ut på bordet framför mig... Han vaknade efter en stunds pussande och klappande från mig, och sedan fick han ligga hos mig inne på IVA för att han inte skulle känna sig så vilsen i världen. Min tappre lille riddare. Med lite dropp och smärtlindring vaknade han lugnt, men kände sig nog lite snurrig. Efter ett tag fick han gå in i gosiga buren med Chili och snusa resten av dagen.


Min bäste farbror med dropp.

Väl hemma hos mor och far går han nu omkring lite trött, men ser ut att känna sig nästan helt normal. Han kommer vara sig själv imorrn bitti när alla läkemedlen filtrerats ut ur kroppen igen. Nu ska vi sova, för det har varit en psykiskt ansträngade dag idag. God natt alla... ZZZzzz.zzz.....z....

Agility inför helgens bravader

Idag åkte jag och Chili från Herrljunga strax innan sju. Mikael började jobbet då och Chili behövde lite träning igen innan tävlingen till helgen. Denna gång är det endast individuellt, och det ska bli roligt och nästan skönt också. Går oftast bättre när jag är lite avslappnad och kör loppen som träning, så jag hoppas att loppen i helgen blir just så.

Vid nio kom vi upp till klubben och de flesta hindren stod framplockade - skönt. Solen lyste så härligt och både Chili och jag var träningssugna... NU skulle här tränas kontaktfält och att INTE riva hinder =) Det gick ganska bra faktiskt. Hon slarvade väl en gång på kontaktfälten och då fick hon en skarp tillsägning, sedan skötte hon sig bra och både hon och jag var glada. Agility är verkligen skitkul!



Efter en runda i skogen för att slappa musklerna lite, åkte vi hem och fixade käk och myste med min lille Arro. Han fick sig en dusch och en omgång med tandborsten och sedan kändes han lite gladare i alla fall.. min lille going är lite ledsen ser ni. Han sprang upp på balansen i förrgår och hoppade av mitt på den. Han föll illa och landade på nacken, men som tur var klarade han sig med lindig hälta, näsblod från bägge näsborrarna och sträckning i nacken. Trodde han skulle dö i fallet, så ingen är mer tacksam än jag.

Börjar se ljuset efter snön!

Jo, för så é de =)

Igår var det visserligen disigt och mycket hög luftfuktigthet, men jag blev sugen på att träna hund så Blomman, Laban och jag gick ner till Flodala och tränade på en helt underbar konstgräsplan. Den var skottad och det ligger värmeslingor under mattan så inte en endaste liten snöfläck fanns på plan. Det var visst inte bara jag som blev glad över detta, utan även Chili och Arro blev som helgalna.. de kutade omkring som om de hade var sin blåslampa i rumpan, och när jag väl lagt ut alla träningstillbehör på planen var det inte bara Chili som var taggad. Arro tog konerna vid rutan och sprang iväg med (jag tänkte; akta dina gamla tänder Arro!) samt var den som först hämtade in apportbocken när jag bad Chili sitta kvar vid min sida och invänta nytt kommando =P Det är så roligt att se honom så sprallig och glad trots sin ålder på dryga 15 år!


Busnisse!
Se honom "live" här: http://www.youtube.com/watch?v=k-qD8gcqWl0


Duktiga Blomman håller klossen STILLA...


Mina löövisar =)

Mystajm med lilleman!

Duschade min lille favorit och hade sån där riktigt rolig och mystg torkstund som man brukar få efter att ha badat eller duschat sin hund, speciellt de hundar som inte gillar att blir blöta och som sedan blir tokglada över att ha överlevt pärsen!



För övrigt har Chili löpt i en vecka nu och Arro verkar bli mer och mer intresserad. Får nog sätta upp kompostgrindarna här hemma imorgon för säkerhets skull. Tror dock inte att Arro har någon som helst chans att flörta inför Chili, för hon tycker mest att han är larvig.



Ute är det massor med snö, typ en meter på vår tomt med massor av uppskottade snöhögar. Chili fullkomligt älskar snön och äter gärna en eller två liter när hon ändå är igång - illa! När mamma och pappa höll på att skotta från taket på huset gillade hon sig nedanför och tyckte nog att hon var den bästste i världen på att fånga snö. Mamma och pappa skrattade mest åt henne... =)



Och så fånga!

Vinterskojsigt!



Se en filmsnutt på det roliga! =)
http://www.youtube.com/watch?v=rt-Lg0m34iI



Och en till!
http://www.youtube.com/watch?v=aztf885Q3Bg



Vill ju träna ju... =(

Åhhh... så himla roligt det var att träna inomhus på Hundstället Hjärtat igår! Men efter sista ruschen med Chili över hindren ser vi att hon haltar rätt rejält. Jag la henne på sidan och kikade under tassen från vilken jag såg att det kom blod. Tyvärr hade hon skalat av sig yttre lagret på stora trampdynan höger fram, så jag tog vad jag hade och lindade en bajspåse runt tassen. Väl hemma blev det en ordentlig rengöring och stabilt bandage. Skruttan, hon har sovit för det mesta sedan dess, men är inte sen på att vilja gå ut ändå! Nu får hon minsann gå kopplad i veckan, så att såret läker fint. Hon måste ju vara hel tills på söndag då lagtävling i Kista nalkas.....!!! 





Sen måste jag bara visa ett par bilder på min goaste going i sin stora jacka som han fick på julafton =P Det blev på tok för stor och när Arro går med den på sig rör han sig som en bulldog. Stackarn, men varm är det i alla fall =)



Finaste Arro!!!! Älskar dig!!!!

Arro 15 År!!!!!!!!!!!!!!!

Min lille bästaste bäste vän Arro fyller 15 år idag =)
Jag har då aldrig haft kalas för någon hund förut, men idag fick det banne mig bli både present, ljus, svenska flaggan och godis! Haha, han var rätt nöjd faktiskt. Chili höll honom sällskap vid bordet, dreglandes över de goda dofterna från tallriken och paketet på bordet... Väluppfostrade som hundarna är fick jag nästan truga dom till att ta maten från bordet, bara för att jag ville ta några roliga bilder på det hela =D

För tre månader sedan ungefär trodde vi att vi skulle bli tvungna att ta bort Arro. Hans hela vänstra sida slutade att fungera - han kunde varken gå eller sitta. Jag tog med honom in till jobbet efter en tuff natt på golvet, på en madrass med honom bredvid mig. Han hade inte rört sig på hela natten. Jag såg hans sorg i hans ögon och hans förtvivlan över att inte kunna ställa sig upp. Vi bestämde oss för att låta honom komma hem på kortison ett par dagar, och skulle det inte bli någon bättring så... men det vände. Arro kämpade och ville verkligen försöka! Vi stödde honom hela lördagen med sele och "helping hand". Han kunde kissa och bajsa och han åt och drack och var lite gladare. Detta troligtvis för att hela familjen var tillsammans med honom hela helgen och klappade och stöttade honom. Söndag kväll kunde han gå själv, dock något vinglig fortfarande och lite snubblande, men oj vad han ville!!! Arro har nu fyllt 15 år och vi är glada över att få flera månaders "bonustid" med honom. Älskade Arro, Grattis på födelsedagen!!!!! =)










Köss på re kompis!

Fototajm vid Gunnebo slott

En dag efter jobbet åkte jag och Cecilia med våra jyckar till Gunnebo slott, endast för att fota våra fina håriga skyddslingar - och tjöta så klart. Här kommer lite goa bilder från denna dag:







Här kan ni se Arro "live". Han är nu 15 år och fortfarande ganska pigg! http://www.youtube.com/watch?v=PepVKivlae0

Promenad i regn och ryggsäck

Idag var det bedrövligt äder ute, men jag hade bra kläder och bra skor, så Chili och jag satte igång vandringen ut i vildvuxen skog med Arro istoppad i min ryggsäck. Ville ju inte att stackars liten skulle få ligga hemma alldeles ensam när vi gick ut i skogen och fick frisk luft! Arro skulle aldrig ta sig fram så långt i sån vegetation, så därför fick han åka på ryggen:



Jag ska försöka ta ut Chili mer och trampa mossa, stockar och tuvor. Bra balansträning och hon älskar det! Förbannat bra motion för mig samtidigt =) i alla fall idag när jag hade 8 kg till på ryggen. Arro verkade må prima i sin säck i alla fall:



 

Jag å mamma sydde hundbäddar till våra ögonstenar!

image110

image111
RSS 2.0