Min lille bästaste bäste vän Arro fyller 15 år idag =)
Jag har då aldrig haft kalas för någon hund förut, men idag fick det banne mig bli både present, ljus, svenska flaggan och godis! Haha, han var rätt nöjd faktiskt. Chili höll honom sällskap vid bordet, dreglandes över de goda dofterna från tallriken och paketet på bordet... Väluppfostrade som hundarna är fick jag nästan truga dom till att ta maten från bordet, bara för att jag ville ta några roliga bilder på det hela =D

För tre månader sedan ungefär trodde vi att vi skulle bli tvungna att ta bort Arro. Hans hela vänstra sida slutade att fungera - han kunde varken gå eller sitta. Jag tog med honom in till jobbet efter en tuff natt på golvet, på en madrass med honom bredvid mig. Han hade inte rört sig på hela natten. Jag såg hans sorg i hans ögon och hans förtvivlan över att inte kunna ställa sig upp. Vi bestämde oss för att låta honom komma hem på kortison ett par dagar, och skulle det inte bli någon bättring så... men det vände. Arro kämpade och ville verkligen försöka! Vi stödde honom hela lördagen med sele och "helping hand". Han kunde kissa och bajsa och han åt och drack och var lite gladare. Detta troligtvis för att hela familjen var tillsammans med honom hela helgen och klappade och stöttade honom. Söndag kväll kunde han gå själv, dock något vinglig fortfarande och lite snubblande, men oj vad han ville!!! Arro har nu fyllt 15 år och vi är glada över att få flera månaders "bonustid" med honom. Älskade Arro, Grattis på födelsedagen!!!!! =)










Köss på re kompis!