Åhh jag måste bara göra ett litet positivt inlägg så här mitt i löp-röran...

Chili började ju löpa för två veckor sedan, så denna helgen stannar jag och hon kvar i Skara för att inte göra min andra vovve, Arro-gubben, totally wacko!! Konstiga de kan bli när naturens frestelser står för dörren... I vilket fall som helst har hon varit lite annorlunda nu när hon har löpt, varit lite tröttare inomhus och ute ska vi inte tala om hur väck hon kan vara! Måste bara nämna att ser hon andra hundar, t.ex. på klubben, ska hon prompt dit och hälsa... åååhh va matte blir glad då  :S

Hon har alltså lyssnat dåligt dessa två röda veckor, men så ikväll kom ett ljus i mörkret! :-)
Nu när vi gick kvällsrundan (utan mormor - hon hälsar på tills imorrn - för hon låg redan i sängen å stickade!!) tänkte jag att näe, nu ska hon inte få dra i kopplet när vi går ut, punkt. Och som vanligt ville hon dra iväg direkt utanför ytterdörren - det finns ju sååå mycket intressant där ute! Men se där det gick inte, för nu gick matte tillbaka de redan dragna stegen till dörren, och vi började om på nytt. Å hej! Nu drar vi igen! ÅÅÅ nej Chillan.. tillbaka här nu. Och så fortstte det så i si sådär fem minuter. Till slut var det som en uppenbarelse för henne:

jaha! om jag INTE drar i kopplet kommer jag fortare framåt! varför har inget sagt det tidigare?

faktum är att jag, Jenny, bara stannat förut och Chili har då backat tillbaka bredvid mig och tittat mej i ögonen - och vi har gått framåt igen. Nu testade jag en annan metod för den förra verkade inte fungera så bra.. och Shit pomfritt så bra det blev! Fortsättningen av kvällspromenaden var helt underbart skön....... va som att bara gå med lille Arro-ponken i koppel bredvid mej :-D

Åååå sådana här stunder gör det roligt att träna hundar!!!! Ha det fint allihopa!!!