Internationellt i Tångahallen

 I helgen var Chili och jag med på en internationell agilitytävling i Tångahallen, Vårgårda. Stora startfält och tävlande från andra länder. Kluriga, men roliga, banor som vi tog oss igenom utan större svårigheter - förutom en samling plockepinn efter varje lopp. Kanske vi skulle tränat på 65 cm-hinder ett par veckor innan så Chili fick chans att träna på hur hon skulle ta sig över dessa höga hinder utan att riva... Inte så sjysst av mig kanske, men jag tänker ju alltid på att försöka skona Chili så gott det går, och därav bl.a. träna på 55 cm-hinder.

Jaja, jag får ändå säga att helgen har varit toppenrolig. Vi har haft fint väder, träffat många trevliga vänner och bekanta och Chili och jag har haft quality time! OCH, alla kontaktfält satt som de skulle och Chili var med mig i alla lopp med fullt fokus. Gott samarbete alla banorna igenom.

Och så kom Fixa!

Efter många om och men, flera års funderande och planerande för en till hund, fick jag äntligen tag i en liten sheltietik från Idavallens kennel i Örnsköldsvik. En inte så vidare känd kennel inom agilityvärlden, men jag fick tipset om trevliga hundar via ett inlägg på FB agility Sverige. Tack för det! ;-)
 
 
Fixa har nu landat på Roslagsgatan och gjorde sig hemmastadd på en gång. Hon är pigg, framåt och kampar gärna. Det bor en liten terrier i henne vilken Chili är i full gång med att hålla i schack här hemma, och det är jag tacksam för. Chili tittar på mig då och då och undrar nog om inte den där valpen borde åka hem snart?!
 
 
Louie är jätteglad över att ha en liten dunboll att leka med, och det verkar ömsesidigt. Jag tror det är lagom motstånd för Louie när valpen drar i trasan och han myser gärna med ansiktet i hennes päls. Hoppas på en fin vänskap här emellan =)
 
 
 

Agility

Under hösten har vi hunnit med en hel del, och tyvärr lite av det tråkigare slaget också. Chili opererades för en sprucken spottkörtel och hade konvalesens en månad, så tyvärr missade vi både Lagchansen i Gbg (8 lopp!!!) och DM i Tångahallen. Trist men vad skulle vi göra...
 
Så gick veckorna och Chili och jag började träna lite mer målmedvetet igen, vilket var länge sedan vi gjorde. Det visade sig snart att det gav resultat. Hon blev säkrare på tajta svängar och lyssnar säkert igen vid kontaktfälten, och framförallt kände jag under lagtävlingen i Halmstad att jag hade en rätt så samlad hund som lyssnade så där härligt ni vet =) Vi drog dock på oss fem fel i varje lopp men det bidrog till att laget vann ena klassen, så nu har vi endast en SM-pinne kvar i kvalet.
Goa gänget!!! Chili, Occy, Mitch och Liam.
RSS 2.0