Fredag var både jag och Micke lediga, så vi hade en go dag i solen med hundarna bland annat i skogen. Micke gick loss med motorsågen medan jag, Chili och Milla lapade sol och läste bok i det klorofyllgröna gräset.



På midsommaraftons kväll åkte vi till Mikaels vänner långt borta i tjotahejti för att fira på en gård. Det blev en lyckad kväll med god mat, trevligt sällskap och brännboll.





Jag vaknade 8,00 lördagen efter och kände mig piggelin. Var riktigt sugen på att packa in oss i bilen och köra upp till Fykan för att spendera resten av midsommarhelgen där bland klippor och hav!

Igår, torsdag, åkte Chili och Arro med mamma och pappa m.fl. upp till sommarstället Fykan. Ett av Arros absoluta favoritställen. Trodde aldrig att han skulle få uppleva det igen, i alla fall inte som han verkade för precis ett år sedan. Jo, det är faktiskt ett år sedan Arro fick en hjärnblödning som han lyckades återhämta sig ifrån. Idag är han pigg och lika glad som alltid, och med en extra odåga i familjen får han mycket att hålla koll på! =)

Idag, midsommarafton, ska Micke och jag på en gårdsfest som vi hoppas ska bli riktigt trevlig. Lite nya människor förhoppningsvis, god mat och dryck. Det blir klänning för min del, men Micke slipper. =P Tar med lite varmare kläder ifall natten blir lång. Imorgon packar vi två in oss i bilen och burnar upp till Fykan vi med, och firar resten av midsommarhelgen där med min familj och deras gäster. Tur är väl det, att vi kommer alltså, så det blir lite livat där uppe ;-) Haha... nej då, det lär vara livat där uppe redan, eftersom de har tre hundar omkring sig, varav två är helgalna.

Chili, Arro och Ninja har funnit varann, och det är aldrig några problem. Ninja hänger mest efter Chili och lär sig massa hyss av henne. Inte bara hyss dock =) för idag hade Ninja trampat i en lös ko-blaja och därefter hoppat i sjön där Chili uppehöll sig. Att Ninja hoppade i av sig själv var nödvändigt, för enligt matte Patricia luktade hon inte så gott efter baj-trampet!

Härom dagen var Micke, Milla, Chili och jag ute i skogen. Vissa solade och lekte i gräset medan andra jobbade och fick vettiga saker gjort under tiden =) Jag(Jenny) lekte mest med kameran och läste lite om vallning, medan Micke trimmade skogen. Här följer lite bilder från denna dag:


Mikael i sitt ess.

Nyfikna Blomman.

Chili hittar alltid något att göra.

Detta kallas att "flisa grenar".


Milla njuter av friheten på landet.

Vajandes i vinden...

Vi alla dör någon gång, vare sig vi vill eller inte. Vissa dör av sig själva och andra av misstag. Vi människor har den stora bördan, men ändå så värdefull, att välja å våra djurs vägnar.

Min vän Cecilia fick i helgen låta sin bästaste bäste vän Buddy somna in, och det var ett tungt beslut hon tog. När en mycket kär vän, värd miljoners miljoner, lider och ber om hjälp - hur kan man då hjälpa? Det finns två val: behandla eller låt lidandet ta slut på en gång. Nu hade Buddy världens bästa Cecilia, och behövde därmed aldrig lida. Det var inte lång tid han hade sina symtom, och till en början gick de att behandla. Efter ett par månader sa kroppen stopp, och Cecilia visste precis...


Chili, Buddy och William busar på Gotlands stränder, hösten 2009.

Jag gråter med dig, och jag önskar att även du fick ha kvar din gamle trotjänare lika länge som jag har fått ha. Nu blev det inte så, och det känns så orättvist. Det är ofta de allra goaste och snällaste som råkar illa ut. Tro mig, jag ser det nästan varje dag.

Idag, torsdag, var jag ledig och kunde därmed ägna hela min dag åt Chili och Arro. Som en bonus kom bror min och Ninja upp och hade en ledig dag de med. Vi packade ihop lite fika och åkte iväg till sjön Uspen i
Floda för att sola och låta hundarna leka i vattnet. Det finns en helt perfekt strand för detta där vi får ha våra hundar med oss.


En lugn stund i skuggan.


Chili, Ninja och Andreas i sanden vid Uspen.

När vi kom dit var det några på stranden redan, men dessa hade sina hundar lösa och springandes i vattnet, så vi lät våra hänga med. Så himla skönt när människor och djur bara accepterar varandra.


Chili hittade en ny liten kompis i vattnet....


... barnterapi? =)


ÄlsklingsArro njuter som vanligt av livet.


Ninjas första stund i vattnet utomhus.

Under kvällen tog vi oss igen tid till att träna lite vallning hos våra nya vänner i Hemsjö. Ett helt underbart par i 35-40-årsåldern, tror jag.


Blir hon morsa någon gång tro...?

Det var tredje gången på en vecka vi var där idag, och det känns bara bättre och bättre för varje gång. Det känns verkligen att det är bra att träna oftare än jag gjort tidigare. Hoppas detta nu går vägen och att hon kan bli godkänd vallhund så småningom... då kan det eventuellt nalkas valpar...........

Så har vi fått ett nytt tillskott i familjen, nämligen Arelidsaussies Ninja! En liten rackarunge med full fal och har mycket busiga gener tror jag... om börjar visa sig nu =P och tur är väl det, för en tråkig och rädd hund vill man inte ha om man vill använda hunden till det mesta inom hundsporten. Det är i alla fall min broder Andreas och hans fruga Patricia som införskaffat sig detta lilla knyte.



Idag fick vi påhälsning av den nya lilla familjen, och det blev många goa skratt. Här följer lite bilder som mor min tog:

Idag åkte Chili och Arro med mig till jobbet. Jag började klockan 12.00 men åkte in vid halv tio. Jag skulle nämligen dra ut en tand på min lille prins. Hans tänder är fina över lag, och jag borstar dom så ofta jag kommer ihåg det, men nu hade en inciciv blivit lite lös i underkäken och han har reagerat på när jag borstat över den tanden i typ två veckor. Jag tänkte som så att han i alla fall inte ska dö av blodförgiftning till följd av en dålig tand! Arro-ponken är snart 16 år, och det var inte för intet som jag svettades och var orolig över narkosen idag. Jag hade hoppats på att hans gamla kropp skulle bli slö av bara smärtis och lugnande, men icke! Han är en riktig viking min Arro.


Arro lite hög på smärtis och med en tand mindre.

Så min duktiga arbetskollega Elin fick äran att sätta kanylen på honom innan han skulle sövas... vilket var nervöst bara det, för han är lite svårstucken. Men med en enorm fingertoppskänsla satte hon den - skönt. Första momentet avklarat. Sedan bar jag iväg mitt lilla trötta knyte till tandsalen där snälla Josefine hjälpte mig att söva  honom och dra ut tanden. Jag höll vakande ögon över Arro hela tiden, och jag bara hoppades på att han inte skulle "falla ifån mig". Inte roligt att se min gamle vän ligga sövd och nästan se död ut på bordet framför mig... Han vaknade efter en stunds pussande och klappande från mig, och sedan fick han ligga hos mig inne på IVA för att han inte skulle känna sig så vilsen i världen. Min tappre lille riddare. Med lite dropp och smärtlindring vaknade han lugnt, men kände sig nog lite snurrig. Efter ett tag fick han gå in i gosiga buren med Chili och snusa resten av dagen.


Min bäste farbror med dropp.

Väl hemma hos mor och far går han nu omkring lite trött, men ser ut att känna sig nästan helt normal. Han kommer vara sig själv imorrn bitti när alla läkemedlen filtrerats ut ur kroppen igen. Nu ska vi sova, för det har varit en psykiskt ansträngade dag idag. God natt alla... ZZZzzz.zzz.....z....

Med fullpackad v70 körde jag med viktig last ner till Råådalen i lördags förmiddag. Hanna med hennes janis, Zitha och Zessi samt Rosa med hennes Lowa och sist men bäst - Chili i bilen kom vi snart ner till den fina tävingsplatsen nära skog och vatten. Under lördagen skulle vi bara köra ungefär ett lopp med varje hund, men Chili och jag skulle göra två hopplopp i klass två... dock behövdes det bara ett! Chili gick som klocka och nollade sitt lopp så vi gick in på en första placering med foder och presentkort som pris! Tackar tackar =)
Se loppet här!



Andra hopploppet hoppade vi över, och flyttade istället över den anmäningsavgiften till morgondagens hoppklass tre. På söndagen startade vi alltså i hoppklass tre - på riktigt =P Det loppet gick kanonbra, men tyvärr med en rivning. Vi gick in på snabbaste tiden men med fem fel. Detta räckte dock till en SM-pinne så nu har vi:

* 1 st SM-pinne i agility
* 1 st SM-pinne i hopp

Underbar helg med andra ord!!

Lagloppet trodde vi att vi skulle klara galant, men med trötta hundar och som sista klass på söndag eftermiddag var nog både förare och hundar trötta. In i mål kom varenda ekipage men med för många rivningar tyvärr. Nu laddar vi om inför kommande lagtävling i Bjuv, då min snälla och bästaste Verre låter oss bo under hennes tak över helgen.